Mysmysmys

Finns inget mysigare än att ha en liten gosbebis sovandes på bröstet:)

Tröttis <3

Barnavårdscentralen

Idag hade vi tid hos barnavårdscentralen. Jag och leia tog en barnvagnspromenad ner till centrum där vi mötte upp pappa ludwig som varit på praktiken. Vi blev lite tidiga så vi passade på att kika en stund på hm där jag hittade två amningsbhar. När vi kom till BVC fick lillan vägas och mätas. Hon har gått upp till 3771 gram och är 51,5 cm lång. Hon har alltså vuxit 1,5 cm på 10 dagar!

Promenad i vårsolen

Idag hade vi premiäråk med barnvagnen:) Vi passade på att ta en liten tur när det var så fint väder. Underbart med blå himmel och sol. Snart är våren här:)

En vecka sedan <3

Idag är det exakt en vecka sedan vår älskade lilla Leia kom till världen. En vecka sedan jag och ludwig blev världens stoltaste föräldrar. Lyckan och kärleken till sitt barn är obeskrivlig<3

Återbesök på BB

Vi kom precis hem från återbesöket på BB. Allt såg superfint ut med lillan. Hon har gått upp jättebra i vikt, så barnmorskan blev nästan förvånad! Jag fick även amningsnapp att sätta på bröstet så att mina små sår på bröstvårtan ska läka. Känns mycket skönare att amma nu:) vi gjorde även hörseltest på Leia vilket blev godkänt, så nu vet vi att hon hör också:) älskade lilla trollunge<3

Morgonmys

Nu har vi precis ammat och bytt blöja så lilla Leia är så nöjd och belåten. Gosiga lilla bebis<3

Min förlossningsberättelse

Tänkte att jag skulle skriva min förlossningsberättelse, iallafall det jag kommer ihåg från den;)

Allting började väl egentligen någon vecka innan. Jag fick ofta molande värk i livmodern, likt mensvärk under nätterna, fast dessa var inte speciellt kraftiga. Det var först på torsdagen (den 13:e) som jag hade ganska kraftig mensvärksmärta, som höll i sig regelbundet hela dagen. Det var även denna dag som min pappa fyllde 50 och familjen överraskade oss här i stockholm. Vi höll igång hela dagen med ett besök på vasamuseet och senare åt vi födelsedagsmiddag på restaurang. Under hela dagen kände jag sammandragningar/lätta värkar, som kom regelbundet med ca 30-60 minuters mellanrum. Men inget mer än så. Dagen efter fortsatte vi med att kika i affärer inne i stan. Jag hade då lätta värkar som kom regelbundet en gång i halvtimmen. De gjorde inte speciellt ont, men hela magen spändes och blev stenhård. På kvällen skulle min och luddes familj träffas för första gången och äta ute på restaurang. På väg i bilen får jag superont i bäckenet, en hemsk ilande smärta (antagligen för att bebisens huvud trängde sig ännu längre neråt) det fortsatte med dessa ilande hugg varje gång hon sparkade. På restaurangen och resten av kvällen har jag ännu kraftigare mensvärksmärta och lätta värkar som kommer ca var 20:e minut. Min familj är hemma hos luddes och någon timme efter att de åkt börjar jag få ännu ondare. Jag och ludwig sitter uppe sent och pratar, men jag får hela tiden ta en liten paus ca en gång i kvarten för att det gör ont. Vi skojar om att det kanske är dags men vågar inte hoppas på det. Ludwig vill försöka få igång mig så han gör massa övningar där jag måste resa mig och sen sätta mig snabbt flera gånger i rad. Han vill även att jag går runt i rummet. Värkarna fortsätter. Jag märker att de kommer oftare men är fortfarande inte jättekraftiga. Jag säger till ludde att jag tycker vi ska sova en stund ifall att det är nåt på gång. Han slocknar direkt, men jag kan inte sova eftersom värkarna blivit kraftigare. Vid halv två på natten börjar jag klocka mig själv, de kommer ca en gång var 5:e till 10:e minut. Jag ligger vaken en timme till sedan bestämmer jag mig för att väcka ludwig. Han går knappt att få liv i eftersom han är så otroligt trött. Värkarna känns nu som kraftig magknip och man vill hela tiden springa på toaletten. De gör nu ännu ondare. Jag lyckas äntligen väcka ludde men han tror det är falskt alarm och blir lite småsur (han var väääldigt trött och borta) När han äntligen är helt vaken hjälper han mig att klocka. Värkarna kommer var 3:e till 4:e minut. Vi ringer till förlossningen för att rådfråga. Tjejen i luren tycker att jag ska ta två alvedon och lägga mig i badet eftersom hon inte tycker det låter som att jag har så ont när jag får en värk under vårt samtal. Värkarna gör ont men är fortfarande hanterbara, jag måste dock fokusera på andningen under varje värk. Jag hinner inte till badet innan värkarna gör ännu ondare. Jag försöker slappna av men det är otroligt svårt då det gör så ont så jag inte kan ligga still. Det känns bättre att sprattla med benen och slå med armarna i sängen. Det kommer nu ca 3-4 värkar på 10 minuter. Vi ringer till förlossningen igen, tjejen rådfrågar med sin kollega och de beslutar sedan att vi ska komma in. Vi packar ihop våra saker och ringer efter taxi. Jag vågar inte tro på att det är dags, tänker hela tiden att vi kommer bli hemskickade igen, är mina värkar verkligen tillräckligt onda? Taxiresan tar ca 10 minuter och under denna restid hinner jag andas igenom 4 värkar. Vi ringer på förlossningen och blir insläppta. Klockan är nu runt 04:45. Jag får läggas i ett rum, blir undersökt och det visar sig att jag redan är öppen 5 cm. Jag får CTG på magen för att kolla bebisens puls. Jag blir sedan inskriven, barnmorskan kommer tillbaks och utbrister "ja, då ska ni bli föräldrar idag" jag tänker va? Är det verkligen sant? Är det verkligen dags nu? Vi blir förflyttade till ett förlossningsrum. Jag får byta om till ett väldigt tjusigt sjukhuslinne. En Barnmorska, undersköterska och student presenterar sig och hälsar oss välkomna. De kollar bebisens hjärtslag och frågar om jag vill börja med lustgas. Jag testar under en värk och det känns så mycket bättre. Denna fantastiska sak kom att bli min bästis under hela förlossningen. Värkarna blir ännu kraftigare, barnmorskan tipsar om att jag ska stå brevid sängen, brett isär med benen, luta mig fram med armarna och gunga med höfterna. Jag får även använda pilatesbollen, känns skönt att gunga sig fram och tillbaks under en värk. Mellan värkarna passar jag på att andas vanlig luft, dricka saft och gå runt lite i rummet. Efter någon timme blir värkarna ännu kraftigare, det känns som magknip gånger 1000!! Jag känner att det börjar trycka på lite och höjer lustgasen. Barnmorskorna ber mig lägga mig i sängen. Vid varje värk tar jag till med lustgas, alla tycker att jag andas superbra och undrar om jag gått profylaxkurs eller yoga. Nej får dom till svars. De tycker att jag är otroligt fokuserad och andas rätt genom varje värk. Jag börjar bli lite smått stolt över mig själv eftersom jag var orolig över att jag skulle tappa fokus. Vid varje värk måste jag hålla ludwig i handen och krama den hårt. Han är ett otroligt fint stöd, han behöver inte göra eller säga mycket, att han bara finns där räcker för mig. Jag blir tillfrågad bedövning men tycker faktiskt att lustgasen räcker. Jag är väldigt groggy och har väldigt stora minnesluckor under denna tid. Jag blir undersökt och jag är nu öppen 9 cm. Värkarna mellan 7-9 cm gjorde absolut ondast, ibland visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Under denna tid får jag även kräkreflexer och det känns verkligen som att jag ska spy, men jag lyckas hålla mig. Jag minns även att jag ropar att jag är bajsnödig. Det är bra för det ska det tydligen kännas som. Bebisen ligger väldigt långt ner, hon håller på att ta sig igenom bäckenpassagen. Barnmorskorna tycker det är väldigt konstigt att fostervattnet inte gått ännu, de ska sätta på en grej på lillans huvud för att man ska kunna höra hjärtslagen bättre så då säger de även att de kan ta hål på hinnorna så att det ska gå fortare. Jag har tydligen väldigt starka hinnor och det är därför jag inte fått någon vattenavgång. Det är bra säger dom för då behåller bebisen sin runda huvudform. När de gjort hål på hinnorna kommer det ändå inget vatten. Jag har ingen som helst tidsuppfattning, men inom kort känner jag hur jag vill börja trycka på i värkarna. Det får jag också göra, det känns otroligt skönt! Känner hur smärtan ändras, värkarna blir lättare att hantera. Jag krystar på som tusan vid varje värk. Efter en stunds krystande säger dom att huvudet börjar synas. Jag frågar om jag får känna, det får jag också. Jag känner något med hår på som sticker ut. Tydligen hade jag sagt att det kändes som mjukt könshår.. Haha! Jag fortsätter krysta vid värkarna. Får som en brännande/svidande känsla när jag trycker på, snart är hela huvudet ute, vid sista krystningen tycker dom att jag ska släppa lustgasen och vara med och ta emot bebisen. Jag gör som dom säger och det är en otroligt häftig känsla när jag får luta mig fram och välkomna bebisen med mina händer. All smärta är som bortblåst. Jag får upp det lilla livet på magen, hör hur hon börjar skrika lite lätt. Jag tänker "skönt, hon lever!" Ludwig får klippa navelsträngen samtidigt som jag har vår lilla tjej som kanar runt lite på magen. Jag frågar för säkerhets skull om det verkligen är en tjej, och pustar ut när jag får ett ja till svars. Äntligen är vår dotter här!

Samtidigt som jag och ludwig njuter av att titta på vår lilla prinsessa som ligger på mitt bröst ska moderkakan krystas ut. Jag känner ingenting när den är på väg. De frågar om vi vill se den, Ludde som inte tål blod blir lite smått svimfärdig och tackar nej, men jag ville gärna se den. Tänk att det är i den vår lilla bebis har legat i 9 månader och utvecklats till världens sötaste tjej. Jag sprack som tur var ingenting, men fick två sår på insidan som de ville sy ihop för att det inte skulle svida när jag kissar. Jag får någon slags spraybedövning som bränner en aning. Under tiden ligger leia vid bröstet och snuttar. När allt är klart får vi tre vara ensamma ett tag. Allt känns så overkligt, är vi verkligen en liten familj. Känslorna tar över och vi blir lite gråtfärdiga. Har vi verkligen skapat denna otroligt söta tjej? Har jag verkligen lyckats krysta ut denna fina varelse. Hon ligger och tittar på oss med sina vackra blåa ögon. Hon är det finaste vi någonsin sett.

Efter ett tag får jag ta en dusch, det är viktigt att jag kissar. Jag känner även att det är något som rinner, nu kommer fostervattnet.. När jag kommer tillbaka till rummet ligger leia i ludwigs famn. Han sjunger för henne. De ser så fina ut tillsammans. Mina två älsklingar. Hon mäts och vägs, 3555 gram och 50 cm ren kärlek<3

Hemma från BB

Nu är vi hemkomna från BB! Känns underbart att äntligen få börja vårt lilla familjeliv på riktigt:) mamma, pappa och syskonen svängde förbi en stund på en fika, träffa Leia och säga hejdå innan de åkte hem till Borås igen. Det var verkligen så roligt att lilltjejen hann komma när de var på besök här i stockholm, kändes väldigt bra att ha dom runt sig i denna overkliga bebisbubbla man befinner sig i. Åhh har världens lyckorus i kroppen, allt känns så himla fantastiskt! Jag och Ludwig är verkligen världens lyckligaste föräldrar till världens sötaste lilla tjej<3

Magbild

Helt fantastiskt vad fort ens kropp återhämtar sig ändå! Första bilden är tagen i gravidvecka 40 och den andra 1 dygn efter att Leia kommit ut!

Så Mycket Kärlek

Bebismyset fortsätter, vår dotter är absolut det finaste som finns! Vi är så lyckliga och stolta över vårat lilla underverk:) älskade lilla Leia. Våra hjärtan svämmar över av kärlek<3

BB-mys

Några timmar efter förlossningen fick vi äntligen ett rum på BB. Det tog lite tid eftersom det inte fanns några lediga rum med en gång.. Men här ligger vi nu med vår lilla älskade skatt. Det går inte sluta titta på henne för hon är verkligen det sötaste som finns! Så mycket kärlek<3

Tidigare fick vi besök av luddes familj och sedan kom även min. Alla ville såklart hålla och gosa med lillpluttan:) Så mycket kärlek<3

Vår älskade prinsessa är här

Klockan 09.30 föddes äntligen våran lilla tjej! Förlossningen gick superbra! 4,5 timme efter att vi kommit till karolinska kom vår lilla prinsessa ut, 3555 gram och 50 cm lång! Hon är alldeles perfekt! Välkommen till världen älskade Leia:) mamma och pappa är så stolta över dig, du är det finaste som finns

Alla Hjärtans Dag 

Idag är det kärlekens dag och jag ska verkligen passa på att njuta av att jag har så älskade människor runt mig! och tänk om lilltjejen i magen skulle komma idag, det hade varit världens finaste alla hjärtans dag present<3

Gårdagens födelsedagsmiddag

Pappas födelsedagsmiddag firade vi på en mysig restaurang i gamla stan. Vi åt grillad oxfilé med potatisgratäng och en röra på ost och betor. Supergott var det!

Pappas 50-årsdag

Idag är det pappas 50-årsdag! Det firade familjen med att åka till stockholm! Gissa om jag blev förvånad när det idag plingade på vår dörr, och där utanför står mamma, pappa och mina tre småsyskon. Jätterolig överraskning:) Vi satt en stund hos oss, drack kaffe och sedan åkte vi till Djurgården för att gå på vasamuséet och kolla på vasaskeppet. Efteråt satte vi oss på en pizzeria för att äta lite gott:) jag och ludde ska senare ikväll in till gamla stan där vi ska möta upp familjen och fortsätta pappas firande på mysig restaurang:)

Beräknad förlossningsdag

Idag är det den beräknade förlossningsdagen, men än syns ingen bebis till.. Åhh vill att hon ska komma nu! Vi längtar ju ihjäl oss<3

Sista besöket hos barnmorskan?

Idag har vi varit hos barnmorskan, förhoppningsvis var det sista besöket! Allting såg bra ut och bebis ligger väldigt långt ner med huvudet nu. Som vanligt lyssnade vi på hennes hjärtslag:) ludde spelade även in på sin telefon, men nu när vi skulle lyssna så kom det inget ljud.. Hans telefon är ju inte den bästa precis. Det var väldigt synd faktiskt, hade ju varit så roligt att ha! Vi fick även en ny tid bokad om två veckor ifall inte bebis hunnit komma innan, vilket vi verkligen hoppas att hon gör! Annars får vi en tid bokad för igångsättning. Åhh lilla bebis, kan du inte ta och komma nu! Vi längtar ihjäl oss efter dig<3

Förlovningsdag

Idag har jag och min kärlek varit förlovade i 3 år! Älskar dig så himla mycket min finaste Ludwig

Morgonmys

Jag har blivit lite dålig på att uppdatera på bloggen. Men det är bara för att jag går i väntans tider och då ser inte mina dagar så roliga ut.. Det blir en hel del sängliggande framför någon bra film, allt för att vila upp sig och samla energi inför den stora dagen. Ludwig har dessutom börjat med sin praktik via skolan på ett äldreboende så jag är ensam på dagarna. Känns lite sådär i och med att förlossningen i princip kan starta när som helst, men det löser väl sig alltid;) lite skönt med egentid är det ju allt;) startar denna dagen med en liten frukost och läsning i "Vi föräldrar" som jag börjat prenumerera på. Första numret damp ner i brevinkastet igår, vi får väl se om den är något givande till snart nyblivna föräldrar;)

Vecka 40 <3